-
1 slå upp
открыть -
2 slå upp
uregelmæssigt verbum1. slå op, lede efter noget i fx en ordbogDet är riktigt, jag har slagit upp det i Nationalencyklopedin
Det er rigtigt, jeg har slået det op i N.encyklopædien
2. åbne nogetSlå upp portarna, slå upp ögonen
Åbne portene, slå øjnene op (åbne øjnene)
Slå upp böckerna på sidan 47 (fyrtiosju)!
Slå op (åbn bøgerne) på side 47!
3. skænke/hælde opSlå upp en kopp choklad åt mig!
Hæld lige en kop kakao op til mig!
5. gøre det forbi, afslutte et forhold -
3 slå upp
uregelmæssigt verbum1. slå op, lede efter noget i fx en ordbogDet är riktigt, jag har slagit upp det i Nationalencyklopedin
Det er rigtigt, jeg har slået det op i N.encyklopædien2. åbne nogetSlå upp portarna, slå upp ögonen
Åbne portene, slå øjnene op (åbne øjnene)Slå upp böckerna på sidan 47 (fyrtiosju)!
Slå op (åbn bøgerne) på side 47!3. skænke/hælde opSlå upp en kopp choklad åt mig!
Hæld lige en kop kakao op til mig!5. gøre det forbi, afslutte et forhold -
4 slá upp
1)slá upp veizlu — устраивать приём [праздник] в честь кого-л.
2)slá upp á e-u (við e-n) — а) предлагать что-л. (кому-л.); б) начинать разговор о чём-л. (с кем-л.)
-
5 slå upp
räväyttää -
6 slá upp tjaldi
-
7 slå upp i ordboken
katsoa sanakirjasta -
8 SLÁ
* * *I)(slæ; sló, slógum; sleginn; pret. also sleri), v.1) to smite, strike (slá e-n högg, kinnhest);2) slá hörpu, fiðlu, to strike the harp, fiddle;slá slag, to strike up a tune;slá leik, to strike up, begin, a game;slá vef, to strike the web, to weave;3) to hammer, forge (slá gull, silfr, sverð);slá e-t e-u, to mount with (járnum sleginn);4) to cut grass, mow (slá hey, töðu, tún, eng);5) to slay, kill (síns bróður sló hann handbana);6) fig., slá kaupi, to strike a bargain;slá máli í sátt, to refer a matter to arbitration;slá fylking, to draw up a line of battle;slá hring um, to surround;slá manngarð, mannhring, to form a ring of men round;slá eldi í e-t, to set fire to;slá landtjöldum, to pitch a tent, or also, to strike a tent, take it down;slá festum, to unmoor a ship;slá netjum, to put out the nets;slá hundum lausum, to slip the hounds;7) with preps.:slá e-t af, to cut off;slá e-n af, to kill, slaughter;slá á e-t, to take to a thing;slá á glens ok glúmur, to take to play and sport;slá á heit, to take to making a vow;slá e-u á sik, to take upon one-self;slá á sik sótt, to feign illness;slá á sik úlfúð, to show anger or ill-will;ekki skaltu slíku á þik slá, do not betake thyself to that;impers., sló á hann hlátri, he was taken with a fit of laughter;sló ótta á marga, many were seized with fear;því slær á, at, it so happens that;ljóssi sleri (= sló) fyrir hann, a light flashed upon him;slá í deilu, to begin quarrelling (eitt kveld, er þeir drukku, slógu þeir í deilu mikla);impers., slær í e-t, it arises;slær þegar í bardaga, it came to a fight;slá niðr e-u, to put an end to;nú er niðr slegit allri vináttu, now there is an end to all friendship;slá sér niðr, to lie down, take to one’s bed;slá e-n niðr, to kill;slá e-u saman, to join (þeir slá þá saman öllu liðinu í eina fylking);slá til e-s, to aim a blow at one, strike at one;slá undan höfuð-bendunum, to slacken the stays;slá e-u upp, to spread a report;slá upp herópi, to raise the war-cry;impers., loganum sló upp ór keröldunum, the flame burst out of the vessels;slá út e-u, to pour out (þá er full er mundlaugin, gengr hón ok slær út eitrinu);slá e-u við, to take into use (þá var slegit við öllum búnaði);slá við segli, to spread the sail;ek hefi þó náliga öllu við slegit, því er ek hefi í minni fest, I have put forth almost all that I recollected;slá beizli við hest, to put a bridle on a horse;e-u slær yfir, it comes over, arises (slær yfir þoku svá myrkri, at engi þeirra sá annan);8) refl., slást;(sláða, sláðr), v. to bar (hliðit var slát rammliga).(pl. slár), f. bar, bolt, cross-beam (slá ein var um þvert skipit).* * *pres. slæ, slær, slær; pl. slám (m. sláum), sláið, slá: pret. sló, slótt, slóttú (mod. slóst, slóstu), sló; pl. slógu (slósk = slógusk, Sturl. ii. 208 C): subj. slægi: imperat. slá, sláðú: part. sleginn: a pret. sleri or slöri occurs as a provincialism in the old vellum Ágrip—sløru, Fms. x. 403; sleri, 394; slæri, i. e. slöri, 379: [Ulf. slahan = τύπτειν, παίειν; A. S. sleân, slæge; Engl. slay; Dan.-Swed. slaa; O. H. G. slahan; Germ. schlagen.]A. To smite, strike, Dropl. 13; slá með steini, Fms. viii. 388; slá e-n til bana, ii. 183; slá e-n högg, kinnhest, i. 150, ix. 469, 522, Ld. 134; slá knött, Vígl. 24; slá til e-s, to strike at one, Finnb. 306, Sturl. ii. 24 C; slá í höfuð e-m, Fms. v. 173.2. slá hörpu, fiðlu, to strike the harp, fiddle, Vsp. 34, Fdda 76, Am. 62, Bs. i. 155, Fb. i. 348, Fms. vii. 356 (in a verse), Sks. 704, Grett. 168 (hörpu-sláttr); slá hljóðfæri, Fms, iii. 184; slá slag, to strike up a tune; hann sló þann slag, … sló hann þá Gýgjar-slag… þann streng er hann hafði ekki fyrr slegit, Fas. iii. 222, 223, cp. drápa and drepa: slá leik, to strike up for a dance or game to begin, hann sá at leikr var sleginn skamt frá garði, Sturl. ii. 190; so in embroidery (see borð), slá danz, 117, Karl. 52: slá eld, to strike fire, Fms. ix. 234: slá vef, to strike the loom, in weaving, xi. 49, Darr.; slá borða, Fas. i. 193, 205.3. to hammer, forge; slá hamri, Vkv. 18; slá sverð, Þiðr. 21; slá þvertré af silfri í hofit, Landn. 313; slá saum, Fms. ii. 218, ix. 377, Stj. 451; hann sló gull rautt, Vkv. 5; slá herspora, Fms. vii. 183; sleginn fram broddr ferstrendr, Eg. 285; slá öxar eða gref, Stj. 451: to mount, járnum sleginn, Fms. v. 339, Fas. iii. 574: to strike off, of coin.4. to mow, cut grass; slegin tún, Nj. 112; þrælar níu slógu hey, Edda 48; ek mun láta bera út ljá í dag ok slá undir sem mest … slá töðu, Eb. 150, Fb. i. 522; slá teig þann er heitir Gullteigr, Ísl. ii. 344; slá afrétt, Grág. ii. 303; slá eng, 281, Gþl. 360: absol., þeir slóu (sic) allir í skyrtum, Ísl. ii. 349, Grág. ii. 281.5. to slay, smite, kill, Stj. passim, but little used in classical writings, where drepa is the word; sverði sleginn, 656 C. 4; slá af, to slay. Bs. ii. 56, 89, Stj. 183; slá af hest, to kill a horse, send it to the knacker: to smite with sickness, slá með likþrá, blindleik, blindi, Stj.; harmi sleginn, Fms. iii. 11.II. metaph. phrases; slá kaupi, to strike a bargain, Ld. 30, Fms. ii. 80; slá máli í sátt, to put it to arbitration, Fms. x. 403; slá kaupi saman, Fb. ii. 79: slá fylking, to dress up a line of battle, Fms. viii. 408; slá öllu fólki í mannhringa, x. 229; slá hring um, to surround, Nj. 275. Fas. ii. 523; slá manngarð, mannhring, to form a ring of men round, Eg. 80, 88, Fms. viii. 67, x. 229; eldi um sleginn, Sól.: slá í lás, to slam, lock, Sturl. i. 63: slá eldi í, to set fire to, Fms. vii. 83, xi. 420, Hdl. 47; slá beisli við hest, to put a bridle in a horse’s mouth. Fas. ii. 508: slá landtjöldum, to pitch a tent, Eg. 291, Fms. ii. 264; or also, to strike a tent, take it down, Fær. 147; slá landtjalds-stöngunum, to loosen them, Hkr. i. 26; slá festum, to unmoor a ship, ii. 222, Fms. viii. 288, 379; slá undan höfuð-bendunum, to slacken the stays, Al. 67; slá netjum, to put out the nets. Bs. ii. 145; slá hundum (or slá hundum lausum, Fms. ii. 174, x. 326), to slip the hounds, Hom. 120.2. with prepp.; slá e-n við, to display; slá við segli, to spread the sail, Fas. ii. 523; þá var slegit við öllum búnaði, all was taken into use, Fms. x. 36; ek hefi þó náliga öllu við slegit, því er ek hefi í minni fest, I have put forth all that I recollected, Bs. i. 59: slá e-n upp, to spread a report (upp-sláttr), Fms, viii. 232, ix. 358: slá niðr, to throw down, Hom. 110; hann sló sér niðr, he lay down, Fms. ii. 194; hann slær sér niðr ( takes to his bed) sem hann sé sjúkr, Stj. 520; nú er niðr slegit allri vináttu, an end to all friendship, Fms. vi. 286, xi. 72: slá út, to throw out, N. G. L. i. 31; slá út eitrinu, to pour it out, Edda 40: slá saman liðinu, to join the army, Fms. x. 268: slá upp ópi, to strike up, raise a cry, viii. 414, Fb. ii. 125: slá í sundr kjöptunum, ii. 26: slá á e-t, to take to a thing; slá á glens ok glímur, he took to play and sport, Fms. ii. 182; hann sló á fagrmæli við þá, begun flattering, Nj. 167; slá í rán, to betake oneself to robbery, Stj. 400: slá á heit, to take to making a vow, Fs. 91: slá á, to take on oneself; slá á sik sótt, to feign illness, Fms. vi. 32; slá á sik úlfúð, to show anger, ill-will, Eb. 114; skaltú ekki slíku á þik slá, at þrá eptir einni konu, do not betake thyself to that, Ísl. ii. 250: slá e-u af, to put off; eg hefi slegið því af.III. impers., it strikes or breaks out to a thing, i. e. the thing happens; loganum sló út um keröldin, flames broke out round the casks, Fms. i. 128; þá sleri ljósi fyrir hann sem elding væri, x. 394; sló á hann hlátri, he was taken in a fit of laughter, vii. 150; sló ópi á herinn, the men fell a-shouting, viii. 225; þá sleri á uþefjani ok ýldu, x. 379; sló þá í verkjum fyrir brjóstið, Sturl. ii. 127 C. Bs. i. 119; sló þá felmt ok flótta á liðit, the men were panic-stricken and took to flight, Fms. i. 45; þótt þunga eðr geispa slái á hana, vi. 199; sló mikilli hræðslu á konu þá, viii. 8; sló ifa í skap honum, 655 xii. 3, Stj. 424; því slær á ( it so happens), at hann réttir höndina í ljósit, Bs. i. 462; slær þegar í bardaga, it came to a fight, Fms. xi. 32; sló með þeim í mestu deilu, x. 99; í kappmæli, Fb. i. 327; hér slær í allmikit úefni, Nj. 246; var mjök í gadda slegit, at hann mundi fá hennar (cp. Dan. klapped og klart), 280; þá sló því á þá, at þeir fóru í á með net, Bs. i. 119.B. Reflex. to throw oneself, betake oneself; slósk hón at fram eldinum, she rushed to the fireside, Fms iv. 339; slásk á bak e-m, to go behind another, Sturl. i. 197 C; slásk aptr, to draw back; gæta þess at eigi slægisk aptr liðit, Ó. H. 214; þeir kómu í Valadal, ok slósk (sic = slógusk) þar inn, broke into the houses, Sturl. ii. 208 C; þá slógusk í Suðreyjar víkingar, Vikings infested, invaded the islands, Fms. i. 245; slásk í för með e-m, to join another in a journey, xi. 129; ef nokkurr slæsk í mat eðr mungát, ok rækir þat meirr enn þingit, Gþl. 15; hann slósk á tal við Guðrúnu, entered into conversation with G., Nj. 129; slásk í sveit með e-m, Ó. H. 202; slásk á spurdaga við e-n, to ask questions, Sks. 302 B; slásk á svikræði, Fms. vi. 179. ☞ The slæsk in Ld. 144 is an error for slævask, see sljófa.II. recipr. to fight; hann slóst við Enska í hafi, Ann. 1420, cp. Dan. slaaes, but it is unclass., for berjask is the right word.III. part. sleginn; með slegnu hári, with dishevelled hair, Finnb. 250: hón var mörgu sleginn, whimsical, Gþl. 3 (= blandin): sleginn, surrounded, Akv. 14, 29; sleginn regni, beaten with rain, Vtkv. 5: sleginn, coined, N. G. L. i. 5. -
9 slá
* * *I)(slæ; sló, slógum; sleginn; pret. also sleri), v.1) to smite, strike (slá e-n högg, kinnhest);2) slá hörpu, fiðlu, to strike the harp, fiddle;slá slag, to strike up a tune;slá leik, to strike up, begin, a game;slá vef, to strike the web, to weave;3) to hammer, forge (slá gull, silfr, sverð);slá e-t e-u, to mount with (járnum sleginn);4) to cut grass, mow (slá hey, töðu, tún, eng);5) to slay, kill (síns bróður sló hann handbana);6) fig., slá kaupi, to strike a bargain;slá máli í sátt, to refer a matter to arbitration;slá fylking, to draw up a line of battle;slá hring um, to surround;slá manngarð, mannhring, to form a ring of men round;slá eldi í e-t, to set fire to;slá landtjöldum, to pitch a tent, or also, to strike a tent, take it down;slá festum, to unmoor a ship;slá netjum, to put out the nets;slá hundum lausum, to slip the hounds;7) with preps.:slá e-t af, to cut off;slá e-n af, to kill, slaughter;slá á e-t, to take to a thing;slá á glens ok glúmur, to take to play and sport;slá á heit, to take to making a vow;slá e-u á sik, to take upon one-self;slá á sik sótt, to feign illness;slá á sik úlfúð, to show anger or ill-will;ekki skaltu slíku á þik slá, do not betake thyself to that;impers., sló á hann hlátri, he was taken with a fit of laughter;sló ótta á marga, many were seized with fear;því slær á, at, it so happens that;ljóssi sleri (= sló) fyrir hann, a light flashed upon him;slá í deilu, to begin quarrelling (eitt kveld, er þeir drukku, slógu þeir í deilu mikla);impers., slær í e-t, it arises;slær þegar í bardaga, it came to a fight;slá niðr e-u, to put an end to;nú er niðr slegit allri vináttu, now there is an end to all friendship;slá sér niðr, to lie down, take to one’s bed;slá e-n niðr, to kill;slá e-u saman, to join (þeir slá þá saman öllu liðinu í eina fylking);slá til e-s, to aim a blow at one, strike at one;slá undan höfuð-bendunum, to slacken the stays;slá e-u upp, to spread a report;slá upp herópi, to raise the war-cry;impers., loganum sló upp ór keröldunum, the flame burst out of the vessels;slá út e-u, to pour out (þá er full er mundlaugin, gengr hón ok slær út eitrinu);slá e-u við, to take into use (þá var slegit við öllum búnaði);slá við segli, to spread the sail;ek hefi þó náliga öllu við slegit, því er ek hefi í minni fest, I have put forth almost all that I recollected;slá beizli við hest, to put a bridle on a horse;e-u slær yfir, it comes over, arises (slær yfir þoku svá myrkri, at engi þeirra sá annan);8) refl., slást;(sláða, sláðr), v. to bar (hliðit var slát rammliga).(pl. slár), f. bar, bolt, cross-beam (slá ein var um þvert skipit).* * *1.ð, to bar; ok sláð rammliga, Fms. i. 104.2.f. [Engl. a weaver’s slay], a bar, bolt, cross-beam, Fms. i. 179; slá um þvert skipit, Nj. 44, 125; slárnar eða spengrnar, Stj. 45; hann renndi frá slánum, þeim er vóru á virkis-hurðunni, ok lauk upp virkinu, Bs. i. 672. slá-járn, n. an iron bar, Fms. ii. 179. -
10 slá
If (-r, -r)tyčIIv (dat/acc) (slæ, sló, slógum, slegið)1. udeřit, uhodit2. sekat, kosit3. odbíjet, bít, tlouciKlukkan slær tólf.4. bít, tlouci, bušit (srdce ap.)Hjartað slær í brjósti.5. razit (mince ap.)Það sló að henni.Honum sló niður.Þau slógu sér saman um leigubíl.Strákarnir eru að slást. -
11 slá
[slau:]I. f slár, slár1) перекладина, запор ( на двери)2) спорт. перекладина, турник; планка ( через которую прыгают)II. f slár, slárплащ, накидкаIII. slæ, sló, slógum [slou:(q)ʏm̬], slegið [slεijɪð̬]1. vt1) бить, ударять, колотитьslá e-n högg — ударить кого-л., нанести кому-либо удар
slá e-n kinnhest — дать кому-л. пощёчину
slá (svipunni) í (hestinn) — хлестнуть лошадь, ударить лошадь кнутом
2) обивать, оковывать3) косить4) ковать; расплющивать5)slá eldi í e-ð — поджигать что-л.
6)7)8)slá hring (utan) um e-ð — образовывать кольцо вокруг чего-л., окружать что-л.
9) ( e-m e-ð) присуждать на аукционе (кому-л. что-л.)10) редк. убиватьslá tvær flugur í einu höggi — погов. убить одним ударом двух зайцев
11) разг. занимать ( деньги)slá e-n um peninga — разг. занять денег у кого-л.
2. vi1) биться, колотиться2) лягаться, брыкаться3.imp:e-u slær — что-л. бросается (кем-л.)
slær í kjöt [fisk] — мясо [рыба] начинает портиться
□4. slá sig1) промокать, отсыревать2) засекаться ( о лошади); slá sér ( á e-ð) начинать заниматься (чем-л.), пускаться (во что-л.)□драться (с кем-л.)það var slegizt um… — дрались из-за…
□6. pp sleginn1) битый; ударенный2) скошенный ( о траве, луге)3) кованый; обитый; чеканный4)5)◊slá botn(inn) í e-ð — окончить что-л., закончить что-л.
-
12 slå
slå1 [sloː] (-n; -ar) Riegel m; Querholz nslå21. v/t und v/i schlagen; Gras: mähen, schneiden;slå ett nummer TEL eine Nummer wählen;slå fel nummer sich verwählen;slå en knut einen Knoten machen;det slår mig es fällt mir auf; es fällt mir ein;det slog mig med häpnad ich stellte mit Erstaunen fest;slå på stort es dick auftragen, großtun;slå 'av abschlagen; abgießen; ausschalten;slå 'av på priset mit dem Preis runtergehen;slå 'bakut hinten ausschlagen;slå 'fel fehlschlagen;slå 'i einschlagen; eingießen;slå i en bok in einem Buch blättern;slå (näven) i bordet (mit der Faust) auf den Tisch schlagen;slå i dörren die Tür zuschlagen;slå ngn i huvudet jdn ( oder jdm) auf den Kopf schlagen;slå i'från sig fig von sich weisen;slå i'gen zuklappen, zumachen, zuschlagen, zuwerfen; zurückschlagen;slå i'hjäl erschlagen, totschlagen;slå i'hjäl sig tödlich verunglücken;slå i'hop zusammenschlagen, zusammengießen, zusammenklappen; zusammenlegen, zusammenstecken;slå 'in på en väg einen Weg einschlagen;slå om'kull umwerfen, umstoßen, umg umschmeißen;slå 'sönder zerschlagen;slå 'till zuschlagen; zugreifen;slå 'till ngn jdm eins versetzen; jdn schlagen;slå till marken zu Boden schlagen;slå till'baka zurückschlagen;slå 'upp aufschlagen, hochschlagen, aufklappen; aufmachen, aufziehen, öffnen; eingießen; Verlobung: aufheben, auflösen;slå 'ut (her)ausschlagen; ausschütten, ausgießen; aufblühen;slå väl ut gut ausfallen;slå sig 'fram sich durchschlagen;slå sig i'hop sich zusammentun;slå sig 'lös sich freimachen; sich (tüchtig) amüsieren;slå sig 'ner sich niederlassen, sich setzen, Platz nehmen;slå sig (till)'samman(s) sich zusammentun -
13 upp-fræðing
( upp-fræðsla), f. instruction, Sks. 283. -
14 upp-fæðsla
spelt upp-fœzla, u, f. a breeding, fostering, Eg. 34, Fms. vi. 4, vii. 119, 186, Lv. 72. -
15 upp-fæði
n. = uppfæðsla, Fagrsk. 55, Sks. 547, Stj. 235, Fas. ii. 359. -
16 upp-greizla
(i. e. - greiðsla), u, f. a payment, discharge, B. K. 95. -
17 upp-vözlumaðr
m. = uppivaðsla, Eg., Valla L. 201. uppvözlu-mikill, adj. = uppivöðslumikill, Grett. 163 new Ed. -
18 slår upp
[slå:r'up:]verbоткрывать————————[slå:r'up:]verbсмотреть (в книге, словаре) -
19 fling open
slå upp -
20 look up
slå upp (i böcker)* * *1) (to improve: Things have been looking up lately.) ta sig, ljusna2) (to pay a visit to: I looked up several old friends.) söka upp, hälsa på3) (to search for in a book of reference: You should look the word up (in a dictionary).) slå upp4) (to consult (a reference book): I looked up in the encyclopedia.) slå upp i, anlita
См. также в других словарях:
Kind — 1. Ach, dass ich meine armen Kinder so geschlagen, klagte der Bauer, und sie waren des Pfaffen. – Eiselein, 375. 2. Alle Kinder werden mit Weinen geboren. Lat.: Clamabunt E et A quotquot nascuntur ab Eva. (Binder I, 193; II, 497; Seybold, 77.) 3 … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Wikingerschiff — Abbildung eines Wikingerschiffes aus dem Nordisk familjebok. Wikingerschiff ist die Bezeichnung für die Schiffstypen, die während der Wikingerzeit (800–1100) in Nordeuropa benutzt wurden. Diese Schiffe wurden auch nach der Wikingerzeit weiter… … Deutsch Wikipedia
7439-93-2 — Lithium Pour les articles homonymes, voir Lithium (homonymie). Lithium … Wikipédia en Français
Lithium — Pour les articles homonymes, voir Lithium (homonymie). Lithium Hélium ← Lithium … Wikipédia en Français
Liste de sigles de trois lettres — Sigles d’une seule lettre Sigles de deux lettres Sigles de trois lettres Sigles de quatre lettres Sigles de cinq lettres Sigles de six lettres Sigles de sept lettres Sigles de huit lettres Cette page liste des sigles de trois lettres. Vous pouvez … Wikipédia en Français
Bauer (der) — 1. Armer Bauern Kälber und reicher Herren Töchter werden nicht alt. – Kirchhofer, 347. 2. Auch der Bauer isst nicht ungesalzen. Was ihm indess von seinem Schulzen, Landrath oder Pfarrer vorgepredigt wird, ist in der Regel nicht mit attischem… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Pferd — (s. ⇨ Ross). 1. A blind Ferd trefft gleich (gerade) in Grüb herein. (Jüd. deutsch. Warschau.) 2. Alte Pferde achten der Peitsche nicht. Lat.: Psittacus senex ferulam negligit. (Gaal, 926.) 3. Alte Pferde gehen nicht durch. Holl.: Het hollen is… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon